Vad är ett avtal?

Innan vi går in på detaljer i avtal kan det vara bra att veta vad ett avtal är.

Ett avtal är, förenklat, en överenskommelse mellan två och flera parter med juridiskt bindande verkan, det vill säga att det är verkställbart i en domstol. Ett avtal kan vara både muntligt och skriftligt och ett skriftligt avtal kallas kontrakt.

Parterna till ett avtal kan vara fysiska personer, en människa, eller juridiska personer, till exempel ett företag eller annan form av organisation som har rättigheter och skyldigheter.

Avtal uppkommer ofta och är av stor betydelse för företag. Varje gång någon anställs, lägger en order, säljer varor eller tjänster, oavsett om det är ett företag eller en konsument, uppstår ett avtal. Varje gång en person köper en kaffe eller tecknar en tidningsprenumeration, ingår de ett avtal.

Om en person ingår ett avtal utan att ha rätt behörighet kan det innebära att företaget inte är bundet till avtalet. I vissa fall kan personen, inte företaget, bli betalningsansvarig även om personen inte har betalningsförmåga. Då kan frågan om vem som är betalningsansvarig behöva avgöras av domstol – då måste den som kräver betalning visa att ingånget avtal gäller, vilket i praktiken ofta är svårt. Se därför till att en behörig person ingår avtal.

I allmänhet kan avtal ingås muntligt och skriftligt. De allra flesta avtal har inga formkrav enligt svensk lag men ingås ofta skriftligen av praktiska skäl som att ha bevis på avtalet eller förståelse.

Det är dock värt att notera att vissa avtal har specifika form- och innehållskrav, till exempel de för köp av fast egendom. För dessa avtal ska vara giltiga måste de utformas på rätt sätt.

Tips!

Vi rekommenderar alltid att upprätta skriftliga avtal som undertecknas av parterna till avtalet för att säkerställa en gemensam förståelse och framtida klarhet.

Ett kontrakt hjälper till att undvika förvirring eller missförstånd i framtiden och vägleder parterna i kontraktet om vilka alternativ som är tillgängliga för dem om några problem skulle uppstå i framtiden.

Hur uppstår ett avtal?

Part A lämnar ett anbud

Part B accepterar eller avvisar anbudet.

Om part B accepterar anbudet har ett avtal uppstått. Skulle part B avvisa anbudet, har inget avtal uppkommit.

Detta är en ganska enkel process att följa. Tänk om part B i stället för att acceptera erbjudandet accepterar anbudet men kommer med förslag till ändringar i anbudet. Exempelvis

Part A erbjuder att sälja äpplen till 5 kr per äpple

Part B accepterar erbjudandet endast om priset sänks till 4 kr

Detta kallas en oren accept, dvs det har skett en ändring i Part A:s erbjudande. Det är inte en accept, utan ett moterbjudande, eftersom villkoren har ändrats.

Det finns nu ett nytt erbjudande och det är part A som ska acceptera eller avvisa det nya erbjudandet och de villkoren som lämnats av part B.

För att ett avtal ska vara bindande måste parterna ha för avsikt att ingå avtal, göra det fritt och exempelvis inte tvingas till det samt ha förmåga att ingå rättsförhållanden. Som ett exempel kan minderåriga inte ingå många former av kontrakt och inte heller de som är oförmögna att göra det på grund av psykisk sjukdom.

För din förståelse, när vi skriver kontrakt i denna text avser vi skriftliga avtal.

Uppstår avtal på samma sätt i olika länder?

Nej.

Även om ovan förenklade beskrivning gäller för avtals uppkomst i Sverige, gäller den inte nödvändigtvis i andra länder. Även om vissa rättsområden är harmoniserade, dvs lika, i EU, är avtalsrätten det inte.

Exempelvis krävs i jurisdiktioner som England, Irland och USA anbud, accept (samma som i Sverige) men också ett tredje element, ’consideration’, för att vara bindande. ’Consideration’ är något av värde som ges för ett löfte och krävs för att göra löftet verkställbart i dessa jurisdiktioner. Ett exempel på vederlag är betalning från en köpare som vederlag för säljarens leverans av till exempel varor eller tjänster.

Hur är kontrakt strukturerade?

Kontrakt följer ofta en viss struktur.

För att hjälpa dig att navigera i kontrakt, kommer vi nedan att förklara de olika avsnitt som vanligtvis finns i kontrakt.

1. Bakgrund / syfte
2. Definitioner
3. Kommersiell del
4. Standardklausuler / boilerplates

Bakgrund / Syfte

Kontrakt inleds ofta med en förklaring om varför kontraktet ingås, vilka avtalsparterna är (de fysiska eller juridiska personer som kontraktet har rättsligt bindande verkan för) och vad parterna önskar uppnå med kontraktet. Det här avsnittet visas vanligtvis under rubrikerna Bakgrund eller Syfte.

Detta beskrivande avsnitt i ett kontrakt kan stödja eventuell framtida tolkning av kontraktet, vare sig det är en domstol eller någon annan. Det särskilt viktigt om parterna i framtiden är oense om en specifik del av kontraktet eller vad avsikten med en specifik sektion i kontraktet innebär.

Dessa avsnitt har ingen juridiskt bindande effekt. Det skapar inga skyldigheter för eller ger några rättigheter till någon av avtalsparterna men är som nämnts ovan viktiga för tolkningen.

Så varför ingår de?

Bakgrund eller syfte finns för att en framtida läsare ska kunna förstå och tolka kontraktet och vad avsikten var när kontraktet skrevs.

Definitioner

Definitioner används för att göra kontraktet lättare att läsa och se till att när ett visst ord används många gånger under ett kontrakt, kommer läsaren att förstå dess betydelse utan att behöva skriva den exakta betydelsen av ordet om och om igen (betydelsen kan ibland vara ganska lång).

I vissa kontrakt skrivs istället definitionerna löpande genom kontraktet, du kommer då att se definitioner genom hela texten när en lista med definitioner inte ingår i början av ett kontrakt. Detta görs första gången definitionen används, varefter endast ordet som har betydelsen kommer att användas under resten av kontraktet.

Om en definition definieras i hela texten formateras definitionen på ett visst sätt första gången den används. Den kommer att formateras på ett sätt som gör att den kan skiljas från resten av texten. Det kan till exempel vara med fet stil eller med VERSALER. När det används i hela texten från och med nu börjar ordet med en stor bokstav.

Till exempel innehåller ett kontrakt om försäljning av äpplen och apelsiner (’Produkter’) inom Sverige och Norge (’Territoriet’) 2 definitioner,

Orden ’Produkter’ och ’Territoriet’ är i meningen ovan att förstå som definitionen som ges dem.

Vi får ofta frågor om irriterande formatering, irriterande fetstil och dålig användning av stora bokstäver men nu vet du, det här är inte stavfel eller grammatiska misstag, kom ihåg att lämna dem som de är skrivna. Det är som en nyckel för läsaren att låsa upp och förstå ett kontrakt.

Det här avsnittet gör det möjligt att förenkla kontraktet snarare än att låta varje ord, som ’immateriella rättigheter’ eller ’sekretessbelagd information’ förklaras noggrant genom hela texten varje gång det används.

Tips!

Var noga med att läsa igenom dessa definitioner och kontrollera att de stämmer överens med din förståelse. Till exempel, om ’Territoriet’ är definierat, se till att det inkluderar alla länder som du har diskuterat.